Debatt: ”Vi ställer inte grupp mot grupp – någonsin”

Att vi kritiserar den människosyn som sverigedemokraten Oscar Sjöstedts uttalande i riksdagens talarstol visar betyder inte, som Sverigedemokraterna indikerar i sin debattartikel, att vi accepterar eller stöder den nedmontering och inskränkning vi sett av LSS under senare år, replikerar Elisabeth Wallenius, ordförande Funktionsrätt Sverige idag i Dagens Samhälle.

Funktionsrätt Sverige är en partipolitiskt och religiöst obunden samverkansorganisation. Vårt mål är ett samhälle för alla och grunden för vårt arbete är FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättningar, Funktionsrättskonventionen.

Vår reaktion på Oscar Sjöstedts (Sd) uttalande i riksdagen den 21 september hänger inte samman med partipolitik. Vi hade reagerat likadant om det hade varit en företrädare från ett annat parti som stod i talarstolen. Vi kritiserar uttalandet eftersom det blottar en människosyn vi vänder oss emot – att människor delas upp i mer eller mindre önskvärda utifrån egenskaper, exempelvis intellektuell förmåga. Vi står för mänskliga rättigheter, de är universella och omfattar alla människor. Därför ställer vi inte heller grupper emot varandra. Någonsin.

Att vi kritiserar den människosyn som Oscar Sjöstedts uttalande visar, betyder inte, som artikelförfattarna indikerar, att vi accepterar eller stöder den nedmontering och inskränkning vi sett av LSS under senare år. Det kan inte ha undgått någon som känner till Funktionsrätt Sverige, att vi med all önskvärd tydlighet, både som experter i LSS-utredningar, i skrivelser och debattartiklar outtröttligt agerar för att värna intentionerna med LSS-lagstiftningen.

2017 förstärkte riksdagen målet för funktionshinderpolitiken med att politiken ska ha mångfald som grund. Det gläder oss. Mångfald är för oss något som berikar samhället och det handlar om allt från etnicitet, funktionsnedsättning, religion eller annan trosuppfattning, kön, könsidentitet eller könsuttryck, sexuell läggning, och ålder. Samma grupper som omfattas i diskrimineringslagstiftningen.

Slutligen. Uttalandet i riksdagen blottar stora brister i lagstiftningen, vad gäller straffrättsligt skydd mot hatbrott för personer med funktionsnedsättning. Hatbrott omfattas av brottsbalkens regleringar om hets mot folkgrupp, olaga diskriminering och straffskärpningsregeln. Här omfattas de flesta av grunder som skyddas av diskrimineringslagen, men inte funktionsnedsättning.
För att förebygga framtida kränkande uttalanden i riksdagens kammare eller i något annat sammanhang krävs en straffrättslig förstärkning av regleringarna ovan. Därför ser vi nu fram emot att samtliga partier i riksdagen driver på för en sådan förstärkning så att även personer med funktionsnedsättning skyddas mot brott, där motivet är hat riktat mot en persons grupptillhörighet eller egenskap.

Elisabeth Wallenius, ordförande Funktionsrätt Sverige

Läs vår replik i Dagens Samhälle

Läs Sverigedemokraternas debattartikel 8 okt i Dagens Samhälle